2014/11/10

Nov 14

John Steinbeck

Amanda Svensson

Och hur allt det där slutade spela roll bara en vecka senare: Det blev fredag igen, och den började som nästan alla fredagskvällar gjorde i korridoren.

ETT En Astarte i Petrograd. Mina bröst drar till sig genier.

Ännu hade vi inte pratat med varandra. Men blicken! Han hade kunnat välta berg med de ögonen. Så mycket enklare då att välta mig, lätt på foten, flyktig i tanken, ute efter äventyr. Och så revolvern... Ja, revolvern alltså. Hur skulle jag ha kunnat föreställa mig det. Jag var kattunge, sockersparv, silkesstrumpa, jag tänker inte längre än min pudrade näsa räckte.

Mary! Jag är tillfälligt tvungen att ge mig av. Skolk är hälsokost för själen!!! Destinationen: ännu något oklart. Kommer tillbaka när vinden vänder (troligen om en vecka). Segla lugnt tills dess.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar